jonssonsfrestelser.blogg.se

Jonssons frestelser är en blogg som kommer att handla om mat, resor,djur och natur. Ibland kan det slinka med lite poesi också. Vi är ett par på 50+ som heter Angela och Morgan. Vi älskar att vistas i naturen. Plocka bär, svamp och fiska. Vi har även två fina barnbarn. Dom kommer också att ta lite plats här. Välkommen till Jonssonsfrestelser.

Det ringer

Publicerad 2017-10-15 17:22:00 i Allmänt,

Det har hänt en del med mobil telefonerna sedan dom kom, dom första var väldigt stora. Men den snabba utvecklingen har gjort dom betydligt mindre och mer användarvänliga. Och i dag kan jag inte tänka mig en tillvaro utan min.
Jag minns min första kontakt med en mobiltelefon, det var en bekant till mig som hade den, det måste ha varit i slutet av 70 eller i början av 80 talet. Det var en koloss som var monterad i bagaget och med en bakelit lur inne i bilen. Det fanns ju ingen telefonbok i den, så nummer fick man ha innanför pannbenet eller i en handskriven bok. Man lyfte luren och fick prata med en telefonist som kopplade en till det nummer man begärde och det var oftast en skrapig linje och allt för ofta tappade man kontakten.
Själva var Angela och jag lite "anti" mot dom där nymodigheterna, dels var dom dyra och det var dyrt att ringa också, men så kom en dag 1996.
Jag hade varit borta från byggbranschen några år och jag var van att det fanns en barack där byggverkaren hade sitt kontor oavsett om det var ett stort eller ett litet bygge, och det fanns alltid en telefon där. Men efter mobiltelefonens intåg hade allt förändrats, byggverkaren hade kontoret i bilen med ritningar och tillbehör, så där stod man med skägget i brevlådan. Behövde man någonting så var det bara att kasta sig i bilen och hämta det själv. Så det fick bli till att köpa en sån där mobil ändå, jag tror det var en Nokia 2110 synd att jag inte har den kvar. I övrigt har jag alla kvar plus en massa andra som jag fått av vänner och bekanta ca: 34 stycken, dessa har fått en egen hylla i lägenheten.
Och efter ett tag halkade också Angela dit men hon tycker inte om dom moderna, nä det ska vara stora knappar och text, hon anser att det räcker med att man kan ringa och skicka sms. Ibland försöker hennes vänner att skicka en bild ett mms till henne (då småler jag).
Och då sonen var i tonåren kom vi på den smarta iden att han skulle nog ha en han också, för då kunde vi hålla lite koll på honom, kontroll freak eller? Så vi köpte en Ringo till honom, en billig nmt modell som Telia sålde, den såg ut som en blå tegelsten. Men det visade det sig att den var blodtrycks höjande för sonen stängde av den när han var ute på sina bravader, och vi var så där lagom irriterade på honom.
Men nu har det visat sig att man behöver inte själv stänga av mobilen, för det där med avstängningen sköter den så bra själv. Ofta när jag behöver titta på en karta eller swisha pengar så låser den sig, då står jag där och knackar och stirrar på displayen när den slocknar, man har ju lust att kasta den i väggen. Ibland känns det som att jag kan bli galen på den. Så det är nog inte bara strålningen som är farlig, eller hur?

Kommentarer

Postat av: Blommam

Publicerad 2017-10-30 01:59:08

Det här med telefoner har väl utvecklas till både gott och ont... Vi har sagt upp värat ordinarie fasta telefon, ja det var bara två som ringde (mor och svärmor) förutom försäljare då... mobilen har man med sig överallt. Dom förklarade för 2-3 år sedan om vår telefonledningen blåste ned är det inte säkert att dom hänger upp den igen... Så många telefoner du haft :) Jag minns jag sa för några år sedan att min 3210 var min sista... Men det har man verkligen fått tänka om på 😊 Swich är ju bra, köpte en omgång v-däck i närheten av din lillebror igår, då är det ju helt perfekt 👍 Tänk hur det skulle vara i våra arbeten utan telefon... Som fotografering använder jag mig en del också utav... Nu till det roliga, jag har en helt ny o upppackad, den har legat så i ett år presis nu i dagarna... min fungersr klockrent, förutom att batteritiden börjar sina då... varje natt laddning är ett måste... Strålning ja, kommer du ihåg han som drev ladugården? Han fick ju problem, nu träffade jag honom två gånger i sommar... men glömde fråga honom om hur det gick... jag vart så begeistrad i hans Chayen sist... Stavar man till Poorse så... Du har en fin samling jag måste komma och få se någon gång 😉 Kul reportage Mogge 🤗 Annars ringer jag nog minst på min, du vet Facebook, film streemandet och redigering typ svara på alla till hemsidan och mailen tar upp det mesta tiden... GPS är helller inte att förglömma 🤗 Förutom när jag var uta på Åstön i 15 graders kyla... då höll inte mitt batteri värst länge... jag var ju ensammen och hittade inte riktigt bra på stigarna i all snö och träd som tyngde ned över stigen ut till fyren... jag var på väg att vända när allt var vitt i skogen och var helt ensammen... men tur att jag hade jobbtelefonen med mig också närmast kroppen om något skulle hänt. Jag hade bara fått ett infall att åka ut dit med kameror och massa batterier till dem. Jag såg hur solen stod och vågorna lockade mer 👍 Trevligt inlägg Mogge 👏👏👏

Svar: Tack Blomman, roligt att du läste. Och du är hjärtligt välkommen hit och kolla in "lurarna". Självklart bjuder jag på fika, men du, ring före.
Angela Jonsson

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela