jonssonsfrestelser.blogg.se

Jonssons frestelser är en blogg som kommer att handla om mat, resor,djur och natur. Ibland kan det slinka med lite poesi också. Vi är ett par på 50+ som heter Angela och Morgan. Vi älskar att vistas i naturen. Plocka bär, svamp och fiska. Vi har även två fina barnbarn. Dom kommer också att ta lite plats här. Välkommen till Jonssonsfrestelser.

Hemsjukvård

Publicerad 2017-12-09 16:36:00 i Allmänt,

Vi har haft förmånen att få låna våra barnbarn i några dagar och det här med barnbarn det är härliga tider det. Det är både roligt, händelserikt och energigivande att få umgås med dom. Men det går inte att "sticka under stolen" med att det är jobbigt också. Ungarna har så högt tempo att Mogge och jag ibland undrar om de lever på ackord, vi har full sjå att hänga med i svängarna. Under dessa dagar har vi avverkat både julskyltning, pulkbacken, badhuset och ett pepparkaksbak.
Men tyvärr så råkade både Mogge och jag bli akut sjuka, det var Mogge som började. Plötsligt fick han jätteont i högra benet. Ja smärtan var så påträngande att vi blev tvungna att ringa efter ambulansen, som turligt nog redan befann sig i hallen.
Doktor Georg (som han kallar sig) som är två år, kom genast till undsättning och gav snabbt farfar Mogge sju sprutor i benet. Sedan fick farfar order om att sätta sig i fåtöljen med surfplattan och vila resten av dagen. Själv var jag lite mer sjuk än så, vill jag påstå.
Ja jag var så pass dålig att jag inte kunde gå själv. Så doktorn och sjuksyster (Greta) som är fyra år (snart fem), hjälpte mig att komma till soffan. Där fick jag ligga och sedan genomgå en grundlig undersökning som gjordes med hjälp av doktor Georgs förstoringsglas. Det visade sig att jag hade en enormt stor sticka i ena handen, en prick som näst intill var dödlig på ena knät och dessutom en gräslig huvudvärk. Jag hade också en blodfläck på tröjan som orsakats av ketchup, men va gör väl det? Blö man så blö man... Doktor Georg tog genast itu med sin specialitet, sprutan, det blev många sådana! Men plötsligt försvann han in i angränsande rum. Så jag frågade sjuksköterskan vart doktorn tog vägen? Hon svarade att läkaren hade fler jobb att sköta men att han snart skulle återkomma. Farfar satt i sin fåtölj och kommenterade samtidigt som han petade på plattan. - Aha, vi har med en stafettläkare att göra. Syster Greta tog hand om mig med varsam hand. Hela hennes attityd och utstrålning var sval och värdig. Hennes böljande lockar svajade i takt med att hon arbetade. Hon tvättade, plåstrade och tröstade mig. Under hela behandlingen behöll hon sitt inre lugn som smittade av sig på mig. Ja, jag kom på mig själv med att jag nästan höll på att somna, särskilt då jag fick ett gosedjur i min famn. Sköterskan hade en fin arbetsdräkt och jag berömde den. Tack sa hon. - Men det här är egentligen min Halloweendräkt. Vidare så informerade hon mig om att jag nu var sjukskriven länge och även inlagd på dagis. Dagis, ifrågasatte jag förvånat? Samtidigt som farfar muttrade något om den mentala hälsan på sjuksköterskan, därifrån fåtöljen. Nu himlade sköterskan med ögonen samtidigt som hon log och smackade ljudligt med munnen. Menar sjukhuset, sa hon. Men lugnet varade inte länge, för plötsligt kom doktorn inrusande med sop och sopskyffel i högsta hugg. Han påstod att någon patient hade bajsat på golvet, så det behövde verkligen städas.
Det händer ibland att vi klagar på sjukvården. Men enligt vår senaste erfarenhet så tycker vi att sjukvården fungerar bra, speciellt om barnbarnen får ge den. Och vi har väl aldrig någonsin varit med om ett sådant snabbt tillfrisknande. För plötsligt rycktes både bandage och plåster av oss. För nu började Bolibompa och Adventskalendern på TV. Och det är allvarliga grejer det....

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela