jonssonsfrestelser.blogg.se

Jonssons frestelser är en blogg som kommer att handla om mat, resor,djur och natur. Ibland kan det slinka med lite poesi också. Vi är ett par på 50+ som heter Angela och Morgan. Vi älskar att vistas i naturen. Plocka bär, svamp och fiska. Vi har även två fina barnbarn. Dom kommer också att ta lite plats här. Välkommen till Jonssonsfrestelser.

Björnfrossa

Publicerad 2017-08-28 17:59:00 i Allmänt,

I dag for vi upp till Rigåsens naturreservat för att söka bär och svamp. På vägen upp såg vi några jägare som tycktes stå och prata vid vägkanten. Mogge antog att dessa hade varit ute på morgonkvisten för att jaga och nu skulle dom åka hem.
Solen sken och skogarna kring Rigåsen var lika storslagna och vackra som de alltid är. Temperaturen var perfekt och ibland kom det en svalkande vind som fick det att prassla gemytligt i löven. Som vanligt när vi är ute så finkammar vi skogen, Mogge före och jag efter. Vi lyckades skrämma upp en tjäder som satt på marken och filosoferade. Den blev så rädd att den flög upp med en hastig fart och flaxade rakt in i ett träd. Det var nog väldigt nära att den bröt nacken av sig. Men den klarade sig, och vi hade ju ändå redan planerat att äta Isterband till middag så.....
Det blev en klen skörd på svampfronten men blåbären var stora och fina. När vi hade stökat runt i skog och mark ett bra tag så sökte vi oss ut mot själva reservatet för att ta en fikapaus. Vi satt där och njöt av tystnaden och lugnet. Då säger jag till Mogge att det skulle vara mysigt att sova över i bagarstugan, som står där, någon gång. Det är fint ordnat i den stugan med sängar och sånt där, behövs bara en sovsäck. Ja det skulle vi kunna göra svarar Mogge. Så vi stegar in i stugan för att kolla lite. Jag står och läser i gästboken som ligger där på bordet medans Mogge står och stirrar på något i ett hörn. Så säger han. – Kom och titta på det här då. Där står det en lång påk lutad mot en vägg och på toppen av den har man eldat, det syntes tydligt. Någon hade satt fast en handskriven lapp på påken, det stod. "Denna eld stav användes den 24/8-2017 för att driva bort en björnhona med två ungar härifrån". Oj oj oj, i dag är det den 28/8, det var ju för tusan i torsdags! Nu ville jag plötsligt inte sova över på Rigåsen längre. Tyckte att björnen kom lite för nära så att säga. Och nog små darrade det en aning i mina knäveck när vi sökte oss därifrån. Jag såg en massa björnar som hoppade och skuttade i träden när vi gick mot bilen, men Mogge han var tvärlugn. Han sa att han kände sig tryggare där i skogen än i stan. Ja men ändå, svarade jag ängsligt samtidigt som jag tänkte på vad min mamma alltid sa. "I skogen är det tusen ögon som tittar på dig, men du ser ingen".
Vi hann inte åka så långt innan vi stötte på jägare igen, de stod uppradade lite här och där längs med vägen. Vi stannade och pratade med en av dessa. Och jodå mycket riktigt, de hade björn i sikte. Och vi som hade tänkt oss att stanna lite längre ner för att söka av ytterligare ett skogsområde, ångrade oss nu snabbt. Ja intresset svalnade, vi hade fått nog av att ränna runt som två tok mitt i björnjakten.
Så Mogge trampade "plattan i mattan" och körde oss hem till trygga Sörberge igen.

Sjukstuga

Publicerad 2017-08-25 18:05:00 i Allmänt,

Eftersom Mogge och jag hade haft en månads semester på Gran Canaria i februari, så bestämde vi oss för att inte ha någon sommarsemester den här sommaren. Vi skulle med andra ord "sommarjobba" på våra respektive arbeten. Sommaren har varit händelserik med fiske och bär och ett furuviksbesök med barnbarnen. Och framförallt då sonen gifte sig, en mycket stor händelse i våra liv. Ja veckorna har rullat på, och de varma och soliga dagarna går att räkna på en hand. Hela tiden har vi haft siktet inställt på sista veckan i augusti, för då ska vi minsann vara lediga tillsammans och få vandra på fjället. Så kom den då den där sista arbetsveckan och det var precis som om någon hade läst (ondat sig) över oss. För nu drabbas Mogge av en svullen fotled så han haltar alltmer, men han kämpar på in i det sista. Själv drar jag på mig en förkylning. Först tänkte jag att det är väl en vanlig höstförkylning, en sån där som man snyter sig igenom på cirka en vecka å sedan är det klart. Men ack vad jag bedrog mig. Feber, ont i kroppen och halsen, igentäppta bihålor och som pricken över i:et ont i örat. Jag hatar att vara sjuk, det är så himla tråkigt. Så för att fördriva tiden lite när jag ändå inte orkar vara uppe så mycket så skriver jag.
Mogge och jag är ju "tvättäkta" norrlänningar. Så naturligtvis hade vi tänkt oss att inleda ledigheten med en surströmmingsfest tillsammans med några andra, det ligger ju rätt i tiden så att säga, åh va gott det ska bli!
Apropå surströmming, så har ju alla som sett sällskapsresan "Snowroller" med Lasse Åberg, säkerligen insett att det finns ett samband mellan surströmming och snus. Dä ä norrländskt det. Tycker inte att det är något att skryta med, men Mogge och jag har ägnat oss åt det sistnämnda i många år. Och nu kommer vi in på en historia som jag egentligen skäms över. Men jag berättar den ändå eftersom jag är i skrivartagen.
När jag var ung så hade jag en egenhet för mig. Jag kunde nämligen i ur och skur rätt som det var fräsa ut snusen som jag hade under läppen, detta skedde (vanligtvis) utomhus. Då för tiden jobbade jag i hemtjänsten och jag hade en manlig arbetskamrat som brukade bråka på mig om detta, han tyckte att jag var okvinnlig. Själv tyckte jag väl inte att det var så viktigt det där med kvinnligheten, så jag fortsatte att fräsa och spotta. På den tiden så brukade min blivande make Mogge alltid kavla av sig kalsongerna nedanför sängen innan han kröp ner. En morgon, sätter han sig upp som vanligt och ska dra på sig sina kalsonger, då utbrister han.
- Nej! Jag flyger yrvaket upp och frågar vad som har hänt.
Jag har snus i kalsongerna, beklagar han sig. Men Herre Gud, säger jag, har du spottat snus i kalsongerna?
- JAG, "snäser" Mogge, nä det är du! Nähä svarar jag. - Jag har inte spottat ut någon snus i dina kalsonger, så de så. Och vad är det här då frågar Mogge samtidigt som han demonstrativt håller fram sina kallingar. Det är bara du som använder portions snus. Uppenbarligen hade jag satt mig upp i sängen i sömnen och singlat i väg snusen i luften över Mogge, som slutligen landade i hans kalsonger. Tja visst skämdes jag lite, men jag tog det inte så alvarligt. Och än i dag är jag nog mest imponerad över mig själv. Jag menar, snacka om att vara pricksäker och i sömnen också! Men skämdes det gjorde jag den andra gången. Nu var vi nygifta och vi hade hyrt en stuga på Tynderö. Sommarnatten var ljummen och sval och det var onekligen lite kyligt i stugan också. Så vi hade kläder på oss då vi låg i bäddsoffan och myste.
Mogge hade en t-shirt för att slippa frysa. Min vana trogen så somnade jag med snusen under läppen. På morgonen när jag vaknade så tittade jag förälskat på min nyblivna make. Han låg på sidan med ryggen mot mig och andades harmoniskt. Då ser jag att på sidan av tröjan har han en prydligt, placerad, snus som har bildat en stor brun fläck på tyget. Och nu ska ni veta att jag skämdes någonting enormt, jag visste vem den skyldige var...
Som tur var, var Mogge lyckligt ovetande. Minns att jag föreslog att han skulle byta t-shirt, eftersom han hade sovit i den där. Och han var ju en mycket samarbetsvillig ung man på den tiden så han gjorde som jag sa. Efter den händelsen så skärpte jag till mig och lade mig till med lite mer ordnade former på snusandet. Jag ville ju få fortsätta mitt liv som en lyckligt gift kvinna med mannen i mitt liv. Så det blev slut på fräsandet och spottandet. Och eftersom jag i samband med den här historien vill briljera lite. Så klämmer jag i med "snusvisan" också, Den som jag skrev och sjöng för sonen när han var liten. Men nu för tiden har jag bytt ut mamma till farmor, eftersom jag numera sjunger den för mina barnbarn.
" Stackars farmor har ingen snus, hon sitter på trappan och gråter. Alla människor i alla hus kan höra hur illa det låter. Om du något hjärta har och om du någon snus har kvar, så bju na på Ljunglövs Ettan"
Nä nu ska jag inte plåga er något mer med mitt skrivande. Och i vår nästa blogg kanske jag anstränger mig och skriver lite mer ordentligt. Typ, beskrivande vy och information från nån fjälltopp.
Min älskade Mogge har nu slängt upp sin onda fotled i högläge. Och själv ska jag festa till det med en Alvedon och med att snyta mig som omväxling, tjingeling.

En affär på minst 10 000

Publicerad 2017-08-18 19:19:00 i Allmänt,

I vår lägenhet finns ett stort badrum med separat dusch och ett litet badkar. Mogge och jag har alltid gillat att ta ett varmt skumbad tillsammans, speciellt vintertid. Men badkaret är så litet att vi nästan måste använda skohorn för att kunna klämma ner oss tillsammans i det. Och så hör det till saken att våra kroppar har förändrats under årens lopp. De har liksom blivit större, åtminstone min.
En dag för några månader sedan så föreslog jag att vi skulle ändra om lite här hemma, kanske göra om badrummet till en SPA avdelning. Jag skulle så gärna vilja kasta ut det där lilla badkaret och köpa ett sånt där stort tjusigt som står på tassar.
- Nä dä gå inte svarade Mogge.
- Nähä och varför inte det då, frågade jag. Mogge slog ut med sina stora händer och utbrast.
- Men det förstår du väl? Det blir ju en affär på minst 10 000 kronor! Mitt humör dalade lika snabbt som en Tärna dyker. Jag gillar inte då han sticker hål på mina drömmar, poff....!
Om detta hade hänt i mina yngre dagar då hade jag genast startat operation övertalning. Då hade Jag plockat fram den mest sensuella tonen i min röst, blinkat med ögat och vickat lite på stjärten, det brukade alltid fungera. Men om man har levt tillsammans i trettio år och delat samma bädd och tidning i ur och skur. Då funkar det liksom inte riktigt på samma sätt, det har inte samma effekt, så att säga. Och förresten så är jag lite stel i ena höften nu för tiden också. Om jag försöker mig på någon typ av stjärtvickande numera, då liknar jag nog mest en haltande och linkande Skata. Nä, jag får ta till andra metoder. Jag funderade ett tag och till slut så kom jag på att jag kan ta hjälp av reklamen.
Alla som har en dator vet att om man googlar på någonting så dyker det ofta upp reklam på det, i tid och otid. Så jag satte igång en omfattande sökning på olika badkar. Min Mogge, han sitter ofta vid datorn. Och jag smög bakom hans rygg för att kolla, och jodå, badkar dök upp, så jag vet att det fungerade. Jag samlade också på olika reklamblad med badkar. Dessa placerade jag ut lite så där strategiskt lagom slarvigt, på olika ställen i lägenheten. Till exempel på sängen, toan eller på matbordet vid Mogges talrik. Jag hade också funderingar på att lägga ett reklamblad med badkar i hans kalsonglåda. Men jag ångrade mig, jag var rädd för att bli avslöjad. Och när vi besökte olika byggvaruhus så måste vi naturligtvis dra ett svep förbi badrumsavdelningen. Ja, det blev bara så, som av en oplanerad händelse, ni vet? Snyggt badkar, kunde jag säga då. Men jag fick alltid ett mumlande svar. Men men, skam den som ger sig. När några månader hade förflutit, så sa Mogge plötsligt en dag. - Hörrudu gumman ska vi ta och köpa oss ett nytt badkar, ett stort på tassar. Jag låtsades vara så där minimalt svalt intresserad och svarade. - Njääaaa, ja kanske det. Men inom mig så blev jag så glad att min själ jublade och sjöng högt den där religiösa sången, "Det porlar i min själ"!
Nu står badkaret äntligen där. Och jag är visserligen inte så stark men liiite listig är jag nog. För jag kan aldrig i min vildaste fantasi någonsin tänka mig att Mogge en endaste gång hade någon misstanke om min plan.
Och vet ni? Det blev inte en affär på 10 000 heller, hehe.

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela