jonssonsfrestelser.blogg.se

Jonssons frestelser är en blogg som kommer att handla om mat, resor,djur och natur. Ibland kan det slinka med lite poesi också. Vi är ett par på 50+ som heter Angela och Morgan. Vi älskar att vistas i naturen. Plocka bär, svamp och fiska. Vi har även två fina barnbarn. Dom kommer också att ta lite plats här. Välkommen till Jonssonsfrestelser.

Mogges Norrländska Tortilla

Publicerad 2018-10-28 18:07:00 i Allmänt,

 
Jag har valt att använda ett hembakat mjukt tunnbröd som är från Docksta. Men det går också utmärkt att använda vanliga Tortillabröd. Ingredienser 2 personer: 6 st bröd, Ca 400 gram bacontärningar, 1 st finhackad gul lök, en stor näve gula kantareller, riven västerbottensost. Bryn bacontärningarna, löken, och kantarellerna. Ingredienser tomatsalsa; 3 st tomater, Ca 20 st oliver, 3 st milda feferoni, 2 msk olivolja, 1 krm svartpeppar, 1 krm vitpeppar, 2 msk tomatpure. Grovhacka 1/2 tomat, 10 st oliver, 3st feferoni. Mixa 10 st oliver, 2 1/5 tomat, 2 msk olivolja och 2 msk tomatpure. Häll över mixen i en skål och rör ner de grovhackade ingredienserna. Tillsätt svartpeppar och vitpeppar. Fördela på bröden, bacon, lök, kantareller och salsa. Strö över lite västerbottensost. Rulla ihop och lägg rullarna i en ugnsfast form. Strö över lite ost och gratinera i ugn 225 grader tills osten har smällt. Servera gärna med en grön sallad och lite av den hemgjorda salsan. Smaklig måltid Mogge.

Mot gymmet

Publicerad 2018-10-21 18:06:12 i Allmänt,

Ni som har läst våra bloggar tidigare, vet att vi som medelålders i bland har klagat på våra stela leder, men nu ska det bli ändring på det. Man har nämligen öppnat Star Gym här i Sörberge där vi bor. Och i och med det fick Mogge den briljanta iden att vi skulle börja gå på gym och träna. - Nä men fy vad tråkigt, sa jag. Hålla på och lyfta tyngder så där i onödan, nä det vill jag inte! Men hur som helst så lyckades han övertala mig och så blev det så ändå. Och det visade sig att jag som är anställd i Sundsvalls kommun fick ett årskort så där bara rakt av. Vilket jag ser som en stor förmån. Ja, plötsligt stod jag där med mitt passerkort i näven, så självklart måste jag ge det hela en chans. Och vår avsikt är inte att få snygga kroppar men det skulle inte skada om vi kanske kan bli lite smidigare. Första gången som vi besökte gymmet så hade vi stämt träff med sonen, han fick bli vår PT (personlige tränare). Därför att han kan en hel del om det där med olika träningsredskap, teknik, muskler, mat, vitaminer och så vidare. När vi var där och försiktigt kände oss för bland alla de olika redskapen så kommer en äldre man in för att se sig om. Han stannade till och småpratade lite med Mogge, synade honom uppifrån och ner. Och så frågade han om han sprang mycket. - Du ser ut som en löpare, sa han. Nää, svarade Mogge, jag är född så här. Enda gången jag springer är när jag jagar svamp och bär. Andra gången efter att vi hade besökt gymmet, upprepades komplimangerna. Mogge var å yrkets vägnar hemma hos en familj för att såga ner en vägg. Och mannen i familjen följde intresserad arbetets framfart och honom. Efter en stund så frågade mannen Mogge om han tränar mycket. - Du ser ut som en som går på gym, sa han. - Njäää, jaa, jovars, svarade Mogge jag har gått två gånger nu...Hmm, jag kan se för mitt inre hur han spände musklerna lite extra (bara för att)... För övrigt så räknas dom där musklerna som en liten löneförmån. Själv får jag tappert kämpa på bland träningsredskapen för att om möjligt upptäcka mina muskler. En dag satte jag mig vid bicepstränaren, ställde in den minsta vikten och kämpade som en besatt och det hände NADA! Jag stirrade på mina överarmar och såg till min fasa att de var helt tomma, bara löst skinn, hade jag inte en aaaning om?! Jag ropade förtvivlat på min käre make Mogge, som kom som en räddare i nöden och liksom hjälpte till att lyfta liiite. Och då kändes det redan bättre...Suck. För övrigt måste vi få erkänna att det här med gymmet är mycket roligare än vad vi hade tänkt oss, det har nästan blivit ett beroende. Man mår så himla bra efter ett träningspass, man känner sig smidigare, lättare, duktig och nöjd med sig själv. Men ack den glädje som varar. Plötsligt och utan förvarning får jag påhälsning av ett gräsligt förkylningsvirus. Det började oskyldigt med halsont fortsatte med feber, ont i bihålorna, öron och värk i hela kroppen. Och en så enkel syssla som att prata i telefonen framkallar svettdroppar och att gå på toa gör en nästan svimfärdig. Ni vet? Hela det där kittet som får en att bara vilja fly in i sömnen. Och jag undrar i mitt febriga sinne, vart tog alla musklerna vägen? Tidigt i morse steppade Mogge i väg till gymmet för att åter igen köra ett pass. Själv låg jag kvar i den goa sängen och var lite avundsjuk. För mitt personliga rekord och träningspass kommer i dag endast bestå av att snyta näsan. Men jag tackar ändå min Gud för att jag kan bli frisk, (det kunde ha varit värre). Och när jag är det, så går jag åter mot gymmet tillsammans med min älskade Mogge, och tar vid där jag slutade. För det här med att träna är både nyttigt och roligt. Så det är någonting vi kommer att fortsätta med. 
 

Hösten

Publicerad 2018-09-26 18:49:00 i Allmänt,

Vi kan inte låta hösten passera utan att skriva några rader om den också.
Hösten är den årstid som vi gillar allra bäst. Luften är klar och kall. Träden och buskarnas blad skiftar i många vackra nyanser. Ja färgerna kan liknas vid ett sprakande fyrverkeri. Men det här fyrverkeriet sträcker sig inte mot himmelen, nej tvärtom. Det faller till marken och bildar en färggrann värmande matta som skyddar allt som ska övervintra under den (särskilt svampen). Och när höststormarna viner i trädkronor och runt knuten. Då är det extra skönt och mysigt att tända ljus och kura skymning inomhus. För det där med att vistas ute i höstregn och rusk, det gillas inte. Regn och rusk tillhör liksom det där negativa med hösten.
Men det bästa med hösten är nog ändå svampen. Vi älskar att ränna runt i skogen på jakt efter kantareller. Men eftersom sommaren har varit så torr och varm i år så hade vi inte räknat med någon större skörd. Men ack vad vi bedrog oss. Kantarellerna är visserligen senare i år här i Norrland men de finns i massor. Mogge har varit ut i skogen flera gånger själv, då jag har jobbat helg. Men nu i helgen fick även jag vara med och hämta hem läckerheterna. Vi hittade många gula kantareller och trattisar, LYCKA!
Självklart har även vi våra favoritställen som är hemliga, ja platserna har blivit ganska många genom åren.
Men det går inte att vara säker på att man kan hitta kantareller på samma plats varje år. Vi har fått för oss att de kan ta ett viloår ibland, och då får man söka vidare på andra platser, det är vår erfarenhet.
Häromdagen fick vi ett tips på ett bra ställe för gula kantareller, av en före detta granne. Att bli betrodd med en sådan information, ser vi som en stor ära. Så i dag kunde vi inte hålla oss längre, efter middagen satte vi oss i bilen och for iväg för att undersöka platsen. Höstsolen sken och den hårda vinden gjorde så att blad och grenar yrde runt omkring oss. Vi hittade inte några gula kantareller men däremot så hittade vi massor med stora fina trattkantareller. Och sådana kan man aldrig få för många av. Vi ska fortsätta att söka av vårt nya ställe inom en snar framtid för där finns mycket att utforska. Så åter igen tusen tack, Vivianne, för tipset.  Nu återstår bara att mysa och rensa trattisar medans höststormen viner runt knuten. Tjingeling. 
 

Om

Min profilbild

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela